Annika Strandhäll Foto: Vision
Foto: Scanpix
Vision och Akademikerförbundet
SSR tvingas följa industrinormen
avtal 2012 Efter kärva och utdragna förhandlingar slöt Vision och Akademikerförbundet SSR ett nytt, elva månader långt, avtal med SKL som ger medlemmarna som grupp 2,6 procent, i nivå med industrinormen
21 Maj 2012
Det är uppenbart att förhandlarna i Vision långt ifrån är helt nöjda med utfallet i årets avtalsrörelse, som gick till medling.
Avsikten var att få till skrivningar som öppnat för större lönepåslag, och bidrar till att bryta de löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade sektorer. Det lyckades man inte med.
Arbetsgivarna fick, å sin sida, ge avkall på sin främsta hjärtefråga, ett sifferlöst tillsvidareavtal. Ett krav som Vision inte kunde tänka sig att acceptera mot bakgrund av hur bristfälligt den lokala lönebildningen fungerar på en del håll i landet.
– Vi har haft många konstruktiva förslag under förhandlingarnas gång men det enda alternativ vi fick var ett sifferlöst tillsvidareavtal. Det kunde vi inte acceptera eftersom vi i dagsläget inte har det förtroendet för många av de lokala arbetsgivarna, säger Visions förbundsordförande Annika Strandhäll.
Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers säger att facken har ett stort arbete framför sig att förmå arbetsgivarna att förstå de gemensamma problemen, knutna till de strukturella löneskillnaderna.
Fack och arbetsgivare har ändå lyckats skriva ihop sig om att utveckla den lokala lönebildningen.
– Vi vill skapa bättre förutsättningar för välfärdssektorn att kunna rekrytera de bästa medarbetarna. Vi är därför överens med arbetsgivarna om att fortsätta utveckla den lokala lönebildningen, säger Heike Erkers.
Annika Strandhäll skriver på sin blogg att varje medlem ska veta varför man har den lön man har och vad som krävs för att höja den.
”Vi vill att det ska löna sig att göra ett bra jobb och bidra till verksamhetens utveckling; den som presterar bättre ska ha mer betalt. Vi vill utveckla löneprocessen så att den blir tydligare och bättre.”
Ingela Gardner Sundström, som är ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, lyfter i sin blogg fram att arbetsgivarnas möjligheter att verka för ökad lönespridning lyfts fram tydligare.
– Det är positivt för både arbetsgivarna och deras medarbetare. Lönesättningen bör i största möjliga mån ske lokalt.
Det nya avtalet omfattar mellan 130 000 (enligt SKL) och 140 000 (enligt facken) medarbetare i den kommunala sektorn. Även Ledarna och Teaterförbundet har en del medlemmar på avtalsområdet.
Avtalet innebär tydliga förbättringar för de visstidsanställda.
Nu blir det en månads uppsägningstid för de som varit anställda i över tre månader, och arbetsgivaren får ha en person visstidsanställd i max tre år under en femårsperiod. Det gamla avtalet tillät fyra månader.
Om bara sju månader, i slutet av 2012, inleds nästa förhandlingsrunda.
Visions förhandlare och ombudsman Karl Lundberg skriver på sin blogg: ”Förhoppningsvis med ett mer kreativt samtalsklimat och en inställning där båda parter ser fler möjligheter och färre hinder.”
Avtalet gäller retroaktivt, från den 1 april.
Det normsättande industriavtalet slöts i december 2011 och gav 3,0 procent på 14 månader, omräknat till 2,6 procent. Det är det riktmärke de statliga medlarna har att förhålla sig till.
Vision begär medling (artikel från 4 maj)
Lennart Frykskog
Red. sekr.
Work+46 (0)70 668 91 64
lennart.frykskog@tco.se
![ST [2013-05-13 - 2013-05-27]](../files/1305081140012/ST_140x350.gif)
Skriv kommentar