Den grekiska skuldkrisen skulle kunna dämpas om det fanns euroobligationer. Men nackdelarna överväger tycker TCO. Foto: Petros Giannakouris/AP

TCO vill inte ha
euroobligationer

eurokrisen En slags gemensamma statsobligationer för hela euroområdet skulle underlätta för Europas krisländer. TCO är emot sådana obligationer. Men vad har TCO med det att göra? Jo, på sikt kan de bli ännu ett hot mot den svenska lönebildningen.

27 Sep 2011

Alltfler röster i Europa höjs för införandet av euroobligationer, eurobonds på engelska. De kan jämföras med de statsobligationer som enskilda länder under långa tider använt sig av när de behövt låna pengar. En trygg placering för den som vill spara med låg risk.

I normala fall, nu är ränteskillnaderna mellan olika länder gigantiska och att låna ut till Grekland är knappast någon lågriskplacering.
Gemensamma obligationer som alla euroländer utfärdar gemensamt skulle dämpa den nuvarande krisen menar förespråkarna.

Utsatta länder skulle kunna låna till lägre räntor. Starka länder skulle få högre räntor men solidariskt hjälpa till att stabilisera ekonomin i hela området.

Tyskland är inte oväntat emot idén, men den har också starka förespråkare. Bland andra europafacket, EFS, som i många frågor är för att EU tar ett överstatligt ansvar på bekostnad av nationellt självbestämmande. EFS pekar bland annat på att euroobligationer kan dämpa finansmarknadsaktörernas destruktiva beteende.

Men TCO, som är medlem i EFS, fattade i går ett styrelsebeslut som går ut på att man avvisar euroobligationer. Trots EFS ståndpunkt och trots att Sverige inte ens är ett euroland.
Men ställningstagandet är inte så märkligt eller långsökt som det kan tyckas.

TCO som, tillsammans med de andra nordiska facken, titt som tätt  hamnar på kollisionskurs med sina europeiska fackliga kollegor är allergiskt mot allt som hotar parternas rätt att förhandla om löner och villkor. Utan någon som helst inblandning från staten – eller överstaten i form av EU.

Därför motiverar TCO sitt ställningstagande så här:
”Sammanfattningsvis är det sannolikt att överstatligheten kommer att öka kraftigt om man inför en Euroobligation. En sådan utveckling, mot mer av en gemensam finanspolitik, innebär i förlängningen också ett större behov av en mer likartad utveckling av arbetskraftskostnaderna inom EU. Detta innebär att lönebildningen inom EU-området blir mer sårbar för olikheter och att kraven därför ökar på mer samordning och likartade regler, eventuellt också att kraven på statlig intervention i lönebildningsprocesserna tilltar.”

Lars Laurén
Reporter
Work+46 (0)70 672 52 59
lars.lauren@tco.se

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...