Ny studie visar att många utlandsfödda är klart överutbildade för de jobb de lyckas få. Foto: Anders Wiklund/SCANPIX

Svårt få jobb som matchar
utbildningen för utlandsfödda

integration Utlandsfödda tjänstemän har svårt att få jämförbara jobb i Sverige. Och de släpar lönemässigt efter mer än utlandsfödda kvinnor. Unik studie kartlägger utlandsfödda i Sverige.

13 Jun 2012

För första gången har en levnadsnivåundersökning över utlandsfödda i Sverige gjorts. Undersökningen har granskat utlandsföddas levnadsförhållanden på en rad områden från alltifrån sysselsättning och lön till utbildning och fackligt engagemang.

Sedan 1968 har sex levnadsnivåundersökningar genomförts i Sverige där Statistiska centralbyrån intervjuat ett slumpmässigt men representativt urval av befolkningen. Men det insamlade materialet i de sex undersökningarna har inte varit tillräckligt stort för att kunna dra säkra slutsatser om situationen för just gruppen utlandsfödda.

Fast nu har Linnécentrum för integrationsstudier vid Stockholms universitet för första gången genomfört en levnadsnivåundersökning som granskar just de utlandsföddas situation.
Därmed finns ett unikt material som gör det möjligt att analysera och forska kring hur den här gruppens situation på till exempel arbetsmarknaden ser ut.

De första resultaten visar bland annat att utrikes födda personer är bättre utbildade än personer födda i Sverige, men att detta inte motsvaras av deras arbetsuppgifter.

Till exempel är utrikes födda tjänstemän som varit i Sverige i minst fem år överutbildade för de arbeten de har – såväl bland ”högre” tjänsteman som grupperna tjänstemän ”mellan” och ”lägre”

– Det stämmer, säger Jonas Karlsson, doktorand i sociologi och forskarassistent för levnadsnivåundersökningen.

– Det vill säga om de inte kommer från den rika världen, minus Japan.
Fast i de fallen handlar det ofta om arbetskraft som rekryterats till Sverige. Däremot är utrikesfödda från Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa överutbildade för de arbeten de har.

– Viktiga frågor vi nu kommer att studera är om utländsk utbildning betalar sig, och om den inte gör det att försöka svara på frågan ”varför”?

Jonas Karlson pekar på två problem när man har en utrikes utbildning och söker jobb i Sverige.

Endera kan man behöva ”validera” sin utbildning – översätta sin utländska utbildning till svenska förhållanden – eller så behöver man ”transferera” utbildningen – det vill säga överföra sin utbildning från ett land med väldigt annorlunda system till svenska förhållanden, till exempel journalister och jurister.

– Med resultaten från undersökningen kan vi nu titta på om till exempel läkare kör taxi för att de inte kan validera sina examina. Eller om jurister kör taxi för att de inte kan transferera sina examina.
Eller om det överhuvudtaget är på detta sätt.

Vad pekar undersökningen mot?

– Utifrån det jag ögnat igenom att det framför allt finns en transfereringsproblematik.

Däremot klarar sig den utrikes födde bättre på arbetsmarknaden om han eller hon utbildar sig i ett tjänstemannayrke i Sverige.

– Ja, då är det inte så stor skillnad oavsett varifrån i världen man kommer. Vilket är intressant.

Ännu är det för tidigt att precisera vilka tjänstemannayrken som har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

– Det har vi ännu inte tittat på systematiskt.

Men en indikation ser Jonas Karlsson redan.

– Det är uppenbart att den offentliga sektorn är bättre än den privata på att fånga upp utrikes födda.

Men skillnaderna finns inte bara mellan utrikes och inrikes födda, utan också mellan utlandsfödda män och kvinnor. Utlandsfödda män hamnar många gånger trots sin utbildning i typiska kvinnoyrken med låga löner.

– Ja, utrikes födda män ”faller” i vissa fall lönemässigt till samma nivå som utrikes födda kvinnor, säger Jonas Karlsson. Medan utrikes födda kvinnor hamnar i samma grupp som inrikes födda kvinnor. Därmed får vi tre grupper som hamnar på liknande nivå.

– Utrikes födda män drabbas hårdare, eller så premieras inrikes födda män som grupp.

Medan kvinnor födda utanför Norden och EU (som det såg ut 2004) har fem till tio procent mindre i timlön än infödda kvinnor, har männen runt 20 procent mindre än infödda män.

Under hösten analyserar Linnécentret för integrationsstudier det digra undersökningsmaterialet – som kommer att forskas på det närmaste decenniet – för att till årsskiftet publicera en första rapport i bokform. Centralt i den rapporten är bland annat hur det är med fackligt medlemskap och aktivitet bland utlandsfödda.

Länk till Linnécentrum för integrationsstudier