Forskare vill utveckla
frisktänkande på arbetsplatserna
arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet borde fokusera mer på friskfaktorer, och inte enbart ägna uppmärksamhet åt risker. Det konstaterar forskarna Eva Vingård och Per Lundberg.
27 Apr 2012
De båda väl meriterade forskarna har på Arbetsmiljöverkets uppdrag skrivit en rapport, en 60-sidig kunskapsöversikt, om den goda arbetsmiljön och dess indikatorer (mätbara faktorer).
Utifrån tidigare forskning i Sverige och utomlands definierar de vad som utmärker en arbetsmiljö med gynnsamma effekter på individen. De gör det mot bakgrund av att den traditionella synen på arbetsmiljö är riskorienterad, mer fokuserad på faktorer som kan skada hälsan, snarare än det som gynnar hälsan.
Gott ledarskap, utvecklad kommunikation, gemensamma värderingar, erkännande samt makt och inflytande över det egna arbetet är faktorer som bidrar till en frisk arbetsmiljö, enligt de båda forskarnas kunskapsöversikt.
Möjlighet att utvecklas i arbetet samt tydliga roller och förväntningar drar – liksom god fysisk arbetsmiljö – i samma riktning.
Magnus Svartengren är överläkare och medicinsk expert på Arbetsmiljöverket. Med rapporten i ryggen konstaterar han att det är viktigt att gynna friskfaktorerna på arbetsplatsen för att göra den attraktiv, vilket också kan betyda en konkurrensfördel.
– Ur individens perspektiv är det betydelsefullt att man tycker om sitt arbete och förblir frisk. Särskilt nu är det viktigt när vi tänker oss att vi ska jobba längre, säger han.
Arbetsmiljöverket ska fortsatta sitt gamla framgångsrika arbete att begränsa riskerna genom åtgärder och föreskrifter, betonar Magnus Svartengren. Han vill inte ställa risktänkandet i motsats till frisktänkandet. De båda ska komplettera varandra.
– Det gäller att behålla vårt grundarbete och som internationellt ligger bra till. Men det finns möjligheter att göra lite mer.
Det här ger oss en input att komplettera det arbetet med stödjande funktioner på den fysiska arbetsplatsen.
Riskbilden på arbetsplatserna har förändrats över tid. Tidigare var fysisk belastning, med olyckor och förslitning, ett större problem än vad det är i dag. Nu handlar det i stället ofta om för låg fysisk belastning.
Dagens problem handlar allt oftare också om brister inom organisation och styrning, vilket ger upphov psykisk ohälsa.
– Psykisk ohälsa samt även belastningsskador står för största delen av sjukfrånvaron. Dessa problem kostar samhället mångmiljardbelopp per år, säger Magnus Svartengren.
Forskarna Eva Vingård och Per Lundberg säger i sina avslutande rekommendationer att kunskapsläget om god arbetsmiljö är ”ofärdigt men inte ostabilt”. Det finns goda skäl att ta kunskaperna som ingång i det praktiska arbetsmiljöarbetet ”som ett komplement till, inte ersättning för, traditionell riskelimination”, säger de.
Brister i organisation, styrning och psykosocial miljö kan straffa sig för organisationen varnar de. Att enbart ägna omsorg åt den fysiska arbetsmiljön räcker inte.
”Konsekvenser av detta kan vara svårigheter att med bibehållen arbetshälsa svara upp mot det moderna arbetslivets krav på flexibilitet, kreativitet och självständighet och samtidigt leverera hög nivå av kvantitet, kvalitet och service”.
De båda forskarna vill se En ny kunskapsöversikt om god arbetsmiljö ur ett företagsmässigt lönsamhetsperspektiv. Om en sådan skulle ge stöd åt de tankar som de ger uttryck åt i rapporten skulle det ”vara ett starkt incitament för ökad omsorg om arbetsmiljön”, skriver de.
De efterlyser en utveckling av mätinstrument för att fastställa arbetsplatser som bidrar till ett hållbart arbetsliv, praktiska arbetsmetoder för implementering samt ytterligare forskning.
Lennart Frykskog
Red. sekr.
Work+46 (0)70 668 91 64
lennart.frykskog@tco.se
Skriv kommentar