Regeringen ökar antalet platser på flera vårdutbildningar, bland annat på sjuksköterskeutbildningen. Foto: Ulf Palm/SCANPIX
Fler sjuksköterskor och
civilingenjörer i höstbudgeten
höstbudgeten
Vård- och ingenjörsutbildningar prioriteras i budgeten. Men flera av satsningarna på högskolan innebär i själva verket inga nya pengar.
20 Sep 2011
Två av de större satsningarna i budgeten riktas mot vårdutbildningarna och civilingenjörsutbildningen. Regeringen befarar att landets vårdbehov kommer att öka snabbare än vad vi har vårdpersonal för och ökar därför antalet platser på läkar-, sjuksköterske- och tandläkarutbildningen. De skriver också i budgeten att den svenska industrin är i stort behov av nya ingenjörer och ökar därför antalet platser på civilingenjörsutbildningen. Dessutom lyfter man fram att civilingenjörsutbildningen blivit populärare, fler platser behövs därför även för att kunna möta det ökade söktrycket. Pengarna som läggs på utbildningarna finansieras av en omfördelning av resurser.
Utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora ska år 2013 få 400 miljoner kronor, pengarna ska användas till att öka kvaliteten på utbildningarna, eftersom regeringen menar att kvaliteten på dessa utbildningar har gått ned. Pengarna ska tas från de lärosäten som fått pengar för studenter som aldrig dykt upp på sin utbildning. Även här handlar det alltså om en omfördelning av resurser, något som Uppsala studentkår är kritiska mot.
– Helt klart behövs dessa utökade platser på vårdutbildningarna och ingenjörsutbildningarna, och en satsning på humaniora och samhällsvetenskap har behövts under lång tid. Men i och med att regeringen inte avsätter några extra resurser till de här utbildningarna, så låter man urholkningen av grundutbildningskvaliteten fortsätta, säger Karin Nordlund, ordförande i Uppsala studentkår, i ett pressmeddelande.
Lärarna är i fokus i höstbudgetens utbildningsdel i stort och i några delar påverkas även högskolan av den nya satsningen på läraryrket. De yrkesarbetande lärare som är obehöriga, ska ha möjlighet till individuellt anpassad undervisning på lärosätena för att kunna få ut en examen och nå behörighet. Här satsar regeringen 400 miljoner kronor. En annan förändring för lärarutbildningen är de nya examina som införts och som nu leder till en omflyttning av platser mellan de lärosäten som utbildar lärare. Några lärosäten(Högskolorna i Skövde, Jönköping och Dalarna samt Mälardalens högskola) har inte klarat kraven för några av de nya examina och tappar därför platser. Några av de lärosäten som klarat kraven(Göteborg, Stockholm och Umeå) får istället fler platser. Dessutom får lärarutbildningen nya pengar för att öka den verksamhetsförlagda utbildningen.
Regeringen avsätter också pengar för att inspirera lärosäten till att samarbeta mer kring olika utbildningar. Det gäller framförallt lärosäten som har en hög andel distans- och internationella studenter och därmed är sårbara för förändringar i omvärlden. En högre grad av samarbete underlättar dessa lärosätens situation, menar regeringen.
Ett av de två stipendieprogram som regeringen infört för utländska studenter får mer pengar. Det stipendieprogram som riktar sig till studenter i tolv länder där Sverige har ett biståndssamarbete, får 50 miljoner kronor per år istället för den tidigare summan på 30 miljoner.
Skriv kommentar