Drygt 2 procents lönepåslag om året har de finska facken kommit överens med arbetsgivarna och regeringen om. Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Finska löntagare får lönepåslag
på 4,3 procent under två år

finland I Finland har arbetsmarknadens parter tillsammans med regeringen slutit ett ramavtal som man hoppas ska säkra arbetsfreden.

14 Okt 2011

Men ännu är det osäkert hur många förbund som ställer upp och bland andra den finländska motsvarigheten till Unionen hotar med strejk från och med nästa fredag.

När det är dåliga tider i Finland finns en tradition av samarbete mellan arbetsmarknadsparterna och regeringen. Denna bröts dock för några år sedan av arbetsgivarsidan, Finlands Näringsliv, som förespråkar branschvisa avtal.

Nu har dock samtliga tre centrala arbetstagarorganisationer och arbetsgivarna godkänt ett ramavtal. Det ger 2,4 procent de första 13 månaderna och sedan 1,9 procent de påföljande tolv månaderna.

Till detta kommer ett engångsbelopp på första löneutbetalningen nästa år om 150 euro (en euro är drygt nio kronor).

Mikko Mäenpää, ordförande i det finländska tjänstemannafacket FTTC, är nöjd med ramavtalets innehåll.

– I det rådande ekonomiska läget garanterar det löntagarna goda löneökningar, säger han.

I ramavtalet finns bland annat bestämmelser om att löntagarna kan ta ut tre dagar per år för kompetenshöjande utbildning.

– Det här är ett viktigt steg. Målet är att alla löntagare ska ha rätt till vidareutbildning, fastslår Mäenpää.

Samtidigt slopas den aviserade minskningen av ersättningen för den som går på friår, en reform som i Finland lockat många och som FTTC stöder.

En av de starkaste företrädarna för inkomstpolitiska lösningar är socialdemokratiska finansministern Jutta Urpilainen, som tillsammans med statsminister Jyrki Katainen, M, skött kontakterna med arbetsmarknadsparterna.

– I svåra tider vet man i Finland hur man kommer överens om saker, sade statsminister Jyrki Katainen när avtalet var klart, men varnade samtidigt:

– Det vore fel om en mindre grupp skulle låta Finland stå stilla, trots att en större grupp vill binda sig till detta avtal.

Vad Katainen syftar på är det faktum att alla fackförbund inte oreserverat ställer sig bakom ramavtalet. Exempelvis vill PRO, den finländska motsvarigheten till Unionen, se ett eget branschavtal senast onsdag nästa vecka och deras lönekrav ligger högre än ramavtalets.

Får man inte det hotar förbundet att – tillsammans med Metall och de högre tjänstemännen inom Finlands motsvarighet till Saco – från och med fredag nästa vecka ta ut cirka 32 000 personer inom teknologindustrin i strejk.

Den 24 november har regeringen satt som deadline. Har då inte tillräckligt många branscher anslutit sig kan det hela skjutas i sank.