Dyrt skapa jobb med hjälp
av jobbskatteavdrag

analys Mer än 80 miljarder kronor satsar regeringen på jobbskatteavdraget. Tanken är att det ska skapa fler jobb. Men det blir dyra jobb. Pengarna skulle antagligen göra större nytta om de investerades i till exempel utbildning, skriver TCO-utredaren Lena Orpana.

Lena Orpana, utredare på TCO Foto: Jann Lipka

• Dela på Facebook
• Dela på Twitter
• Skriv ut

26 Maj 2011

Regeringen har under perioden 2007-2010 genomfört ett jobbskatteavdrag i fyra steg. I årets vårbudget föreslås ett femte steg från och med nästa årsskifte. Avdraget ger sänkt skatt på inkomster av arbete, men inte på sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension eller föräldrapenning. Den sammanlagda skattesänkningen beräknas bli värd omkring 82 miljarder, 70 miljarder för de fyra första stegen och 12 miljarder för det femte.

De fyra första stegen har motiverats med behovet att öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar i ekonomin. Genom att det blir mer lönsamt att arbeta än att vara sjuk, arbetslös eller föräldraledig, kommer också arbets- och arbetskraftsutbudet, och i förlängningen sysselsättningen, att öka. Ökade nettoinkomster antas bidra dels till återhållna lönekrav, dels ökad efterfrågan på varor och tjänster, vilket i sin tur ska öka efterfrågan i ekonomin och därmed skapa jobb. 

För det femte steget har ytterligare ett motiv tillkommit: Den starka ekonomiska återhämtningen med ökande tillväxt och sjunkande arbetslöshet kombinerat med ökande efterfrågan på arbetskraft kräver åtgärder som förhindrar att flaskhalsar uppkommer och arbetslösheten biter sig fast.
Jobbskatteavdraget har tidigare undersökts av Riksrevisionen, som i samarbete med Statistiska centralbyrån, SCB, låtit genomföra egna simuleringar av jobbskatteavdraget och dess förväntade effekter på arbetsutbudet.

Simuleringarna visar på positiva effekter på antalet arbetade timmar, främst genom att fler går från heltidsfrånvaro till åtminstone deltidsarbete.
Kostnaden per jobb är dock inte obetydlig. För det fjärde steget beräknas att varje tillkommen arbetstimme kostar ungefär 376 kronor. Omräknat till en årsarbetstid på 1 800 timmar skulle det innebära att varje tillkommet helårsarbete kostar nästan 700 000 kronor.

Effekten av simuleringarna bygger på att alla har tillgång till fullständig information om reformerna. När Riksrevisionen undersökt befolkningens kännedom om avdraget visar det sig att de grupper som är den huvudsakliga målgruppen för avdraget, de som står längst från arbetsmarknaden, i minst utsträckning känner till det.
Det innebär att effekten blir så låg att kostnaden per extra arbetad timme ökar från cirka 350 till minst det dubbla, eller närmare 1,5 miljoner kronor per tillkommande helårsarbete. Väger man dessutom in att grupperna med svagare anknytning till arbetsmarknaden i ännu lägre grad känner till avdraget, ökar kostnaden ännu mer.
En sidoeffekt som kan uppstå är att de som redan arbetar heltid och har goda inkomster kan överväga att arbeta lite mindre. Det är också bara den del av en inkomstökning som konsumeras som direkt ökar efterfrågan på varor och tjänster och, i förlängningen, efterfrågan på arbetskraft. 

Avdraget urholkar ersättningarna och höjer självrisken i socialförsäkringen och i arbetslöshetsförsäkringen. Att det ska bli mer lönsamt att arbeta än att vara sjuk eller arbetslös är visserligen en del av syftet med avdraget, men via nettoinkomsten har ersättningsnivå och ersättningstak sänkts inte bara i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna utan också i föräldraförsäkringen.

I ett läge där sysselsättningen ökar är det inte tillräckligt att bara stimulera arbets- och arbetskraftsutbudet för att undvika flaskhalsar i ekonomin. Efterfrågan på arbetskraft är differentierad och utbudet behöver anpassas, förslagsvis genom investeringar i utbildning. Det skulle vara en bättre alternativanvändning av de skattemedel man i dag avstår ifrån.

Jobbskatteavdraget är ett trubbigt instrument som i första hand ger dem som förvärvsarbetar mer i pengar i plånboken. Övriga effekter är osäkra. Kostnaden för eventuella tillkommande jobb är skyhög. Det finns heller inga garantier för att tillkommande blir permanenta.
Lena Orpana,
utredare, TCO