Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef Anders Weihe. Foto: Lars Laurén

Alternativa löneavtal
inget för Unionen

avtal 2011 - 2012 Lönesättning direkt mellan chef och anställd som ett alternativ till centrala löneuppgörelser är ett av många arbetsgivarkrav i industrins avtalsrörelse. Unionen säger nej. De vill hellre värna fackklubbarna och industrins märkessättande roll.

24 Nov 2011

”Ett alternativt löneavtal ska införas även med Unionen enligt samma modell som i dag finns med Sveriges Ingenjörer.” Så lyder ett av Teknikarbetsgivarnas krav i de nu pågående avtalsförhandlingarna.

Denna avtalsvariant innebär  att chef och medarbetare sätter ny lön utan att vara bundna av centralt förhandlade siffror. Förutsatt att man är överens lokalt om att göra på det viset.

Sveriges Ingenjörer har länge haft sådana alternativa avtal på tjänstesektorn. Och sedan  förra avtalsrörelsen även inom industrin.

Förhandlingschefen Camilla Frankelius tycker att erfarenheterna är goda – men begränsade, det är ännu få industriarbetsplatser som valt den här modellen.

– Det är oftast fler förtroendevalda än arbetsgivare som vill ha det här, berättar Camilla Frankelius.

– Arbetsgivarna tycker nog att processen blir för tung.
Det är ett av skälen till att få arbetsplatser valt den här modellen, tror hon.

Hon har egna erfarenheter från apoteksbranschen där ingenjörer kunnat förhandla så här ända sedan 2004.

– Det har varit bra. Medlemmarna är mycket nöjda med att få prata med sin chef. Det var den delen som de flesta tyckte var det viktiga.

Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef Anders Weihe tror att modellen med tiden kommer att sprida sig till fler tjänstemannagrupper.

– Det behövs nog ett antal förebildsföretag. Som går före och bevisar för de fackliga att det fungerar, som en möjlighet och inte som ett hot.

– Jag kan inte säga att jag begriper varför Unionen inte är intresserade.

Anders Weihe drar en parallell till att fackförbunden stöttar och låter sina lokala klubbar ta stort ansvar för att komma överens med sina arbetsgivare vid till exempel uppsägningar.

Samma förtroende för att man kan komma överens lokalt borde gälla även i lönefrågor, tycker han. Men med möjlighet att backa till central nivå om man inte kommer överens.

Avtalskravet om att en mindre del av löneförhandlingarna ska bestämmas centralt är också å ett led i denna strävan som enligt Teknikarbetsgivarna är en ofrånkomlig följd av globaliseringen.

– Globaliseringen har bland annat innebörden att avtalsområdena blir alltmer heterogena. Olika företag kan ha helt olika förutsättningar och kan befinna sig i olika delar av konjunkturcykeln, säger Anders Weihe.

En vanlig facklig motfråga i sådana här diskussioner är om arbetsgivarna också är beredda att låta ökad lokal förhandlingsrätt åtföljas av lokal konflikträtt.

– Det an vara relevant om det inte finns centrala avtal. Men om båda parter har möjlighet att backa till ett centralt avtal blir inte resonemanget relevant, avslutar Anders Weihe.

Unionen säger nej till sifferlösa avtal men inte blankt nej till alla former av ökat lokalt inflytande.

–Det alternativ ingenjörerna har liknar det sifferlösa Ledaravtalet, det är vi inte intresserade av, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

– Våra avtal innehåller redan mycket stora möjligheter till lokal och individuell lönesättning.

– Och för oss spelar klubbarna en mycket viktig roll.  Det är de som har överblicken, de ser löneskillnader mellan kvinnor och män och mellan olika grupper på arbetsplatsen.

Det kan inte de centrala parterna och inte heller de enskilda medlemmarna.

Sedan finns ett annat tungt vägande skäl för siffersatta avtal, fortsätter Niklas Hjert.

– Om man inte har några siffror i avtalen är det svårt att ställa upp för idén att industrin ska gå före och sätta märket i lönebildningen.

Lars Laurén
Reporter
Work+46 (0)70 672 52 59
lars.lauren@tco.se

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...